Då jag var liten hängde en bild på morfars och mormors toalett. Den föreställde en dansk gubbe som drack öl. Bilden hade en liten undertext. Den texten kunde alla i min släkt. Den texten såg jag innan jag kunde läsa, då var texten ett mysterium, men också i vuxenläsandet fortsatte texten att förundra mig. Trots att jag visste vad som sades i den läste jag den alltid omsorgsfullt, om och om igen.
Toaletten är en plats för läsande. Där sitter man i godan ro och har man inget att läsa söker ögat upp texter, elementets text eller kranarnas tillverkare. Jag har tagit vara på den här tanken. Jag vill lära mig saker och ting utantill. Jag vill kunna dikter, korta stycken och citat som andra skrivit. Jag har försökt memorera. Den absolut bästa platsen för denna form av lärande har visat sig vara just - toaletten. Många dikter har klistrats upp där, korta prosastycken och tänkvärda rader av alla de slag har klistrats upp på toaletten i mitt hem. Jag hade en sonett av Gunnar Ekelöf på väggen. Den inleddes med Krossa bokstäverna... och under diktens flöde och vrede... så förändrades orden och bokstävlarna... och så vidare. Den var svår att lära. Men jag tuggade om ordens förtvivlan och ilska.
Nu var det också så att jag delade detta hemligrum med flera, däribland mina barn, vänner, barns vänner, släktingar och ja... ni vet. Min yngsta son spelade fotboll. Hans fotbollskillar laddade hemma hos mig. De åt med spagetti och hembakade bullar. Och smög in på toaletten. Helt ovetandes om ordens makt kunde denna berättelse härmed vara över.
I årskurs fem skulle min son ha dikt i skolan. På lärarens fråga om någon kunde en dikt räckte min son upp handen. Det gjorde Ashmed också. De var två ivriga pojkar som nu hade något att berätta. Båda två kunde Gunnar Ekelöfs dikt. Hela! - ÄH, den försöker mamma lära sig...den finns på vår toalett var förklaringen då läraren undrade. - Åh där har jag också varit sa Ashmed.
Jag kom att sätta upp en liten bokhylla på min toalett. Fyllde på med pocketböcker. Machiavellis Furten, Citat genom tiderna... Det försvann ständigt böcker.
När jag förbannad och ilsken fann små klädätare i min garderob fick jag rådet av min yngste son:
- Du kan lägga dit några citronskivor. Lägg dom på golvet så försvinner de nog.
- Va?
- Ja, jag tror jag läste det i någon bok på toaletten... Råd och rön i hemmet... Nina Yunkers.
Jag ser en och annan möjlighet i skolan. Den att ta vara på de dolda pedagogiska rummen. Toaletten är en sådan plats. Varför inte göra något av dem?
Anne-Marie,
som skrattar gott åt sin oförmåga att återge rätt.
12 kommentarer:
Det går att skriva på kaklet´torkar sen bort och skriver nytt?Toalettpoesi´ alla lämnar ett ord,ett tillägg, till det förut skrivna?Helst något rart, nytt,vackert?Toalettpapper med Ferlin och Fröding??? MVH Gladiatan
Hej - så gör jag. Hemma är kaklet fyllt av hälsningar från andra besökare, blandat med ordspråk, talesätt, kortare stycken av andra... kort sagt... vad som helst. Men jag gillar inbjudningar...så det ligger numera en penna på min toalett. Och väggen växer sig allt vackrare. Kaklet skall inte tas bort. Allt gott hälsar Anne-Marie
Anne-Marie, vilket underbart, underbart inlägg. Så roligt, och med så många trådar åt olika håll att ... :^) Dagens läsning.
Tycker det ämne du tar upp är mycket illa behandlat. Själv tycker jag att det är väldigt plågsamt att inte ha med sig en tidning eller något att bläddra på in på muggen. Och att andra inte gillar det (var det inte ett Seinfelt-avsnitt som spann runt detta tema?). På jobbet brukar jag smussla med gamla nummer av Time som engelskalärarna har, och hemma kan jag få panik om man inte direkt hittar något som man kan om så bara bläddra i.
Anne-Marie än en gång: enormt roligt!
Hahaha...underbart.
Ynglingar, Barn! I hafven nu blivit upplysta om dessa hemska följder af berusande dryckers bruk och missbruk. I kunnen vara förvissade om att de ej äro öfverdrifvna utan alla grundade på sanning och verklighet. Flyn därför som en fiende, såsom för kropp som för själ den förledande frestelsen, i hvad mån eller form den än bjudes Eder! Framtida olycka och fördärf kunna gömma sig på botten af det första glaset.
Tyvärr det enda jag lärt utantill på nämnda plats.
denaturerad prosa, minsann. Ah, jag kommer till och med dn-trycket i svart och rött...Vi börjar om
krossa bokstävlarna mellan tänderna, gäspa vokaler
jag och svindel du eller aldrig. jag han hon det.
Nej jag lärde mig inte heller den utantill. Det var för övrigt en väldigt bra wc-läsning, det här spiraliserande vansinnet och rytmen. Du hade en av Wine också minns jag... Men sen sviker mig minnet. På toaletten på jobbet står för övrigt tecknat i halvt raderad blyerts andra versen till Suzanne av Leonard Cohen. And Jesus was a sailor etc. Lustigt, jag var lite sugen på att göra ett inlägg om toaväggsklotter, från Pompeiji till puben härom kvällen.
Fantastiskt inlägg i a f AM! Underbar historia.
Hi hi - ni är mina vackra läsare. Ni värmer mina skrivarfingrar. Anne-Marie
Några av oss är ju så gamla så vi har till och med upplevt att läsa gnuggat tidningspapper på toan :-)
Det finns många rum för läsande. Jag har sedan i februari skickat ut ett 30-tal böcker på book-crossing, ensamma ut i världen att läsas av envar och skickas vidare på nästa tåg, flyg eller buss.
Har ännu inte hört från någon läsare men väntar ivrigt. Nya fräscha böcker har i alla fall äntrat min bokhylla sedan dess och fyllt igen hålen.
Utedassets sommartidningar, fluggsurr och den lilla haspen som låser inifrån, det var också en plats. Anne-Marie
Oh, faktiskt dasskänslan kommer krypande. Spindelnäten i taket, och uppluckrade sjuttiotalstapeter, trädörrar genom vars springor trädgården skymtade, och hålvirket som skar mot låren. Vilken madeleinekaka så här på onsdagskvällen.
Jag satteupp ett tidnings/bokställ i vår toalett för många år sedan, av ovan given anledning..;-)). Jag vet att mina äldre barn många gånger har utnyttjat detta. Speciellt bra har det varit för min mellantjej som egentligen inte tycker om att läsa. Inte ens hon kunde motstå detta, ett bra sätt att få igång de unga..;-))
Marie, det otvungna och självvalda... man gör det man själv vill... jag tror det finns många poänger i att välja sin läsning. Tack för ditt inlägg. Tack ni alla. Anne-Marie
Skicka en kommentar