måndag 31 mars 2008

Utkast till ämnesplan för gymnasiets svenska

Som ni säkert uppmärksammat presenterade idag Anita Ferm sin utredning om en reformerad gymnasieskola. Det finns massor att diskutera i förslaget, men jag nöjer mig med lite simpel förmedlingspedagogik tills vidare. I utredningen skissas på en modell som innebär

* en obligatorisk 100-poängskurs i svenska (Svenska 1) för alla program
* två kurser i svenska (Svenska 2 och Svenska 3) som är obligatoriska på de studieförberedande programmen och "alltid ska erbjudas inom ramen för det individuella valet och/eller som utökat program på yrkesprogrammen"
* en kurs i litteraturvetenskap som är "obligatorisk på inriktningen Kultur på Programmet för Estetik och Humaniora" och på andra program kan erbjudas som programfördjupning och/eller som individuellt val. "Det bör också", skriver Ferm, "finnas en kurs som är inriktad på fördjupning i skrivande, som kan erbjudas på motsvarande sätt."


I samband med presentationen av kurserna förs ett resonemang som är värt att citera i dess helhet. Det berör många av de frågor som har diskuterats här på bloggen.

"Ett stort antal av de experter på ämnet svenska/svenska som andraspråk som utredningen har samrått med har pekat på att olika lärare utifrån sina egna tolkningar i dag fyller ämnet svenska med olika innehåll. Oftast är det undervisning i litteratur som dominerar framför undervisning i till exempel formellt skrivande. Detta leder bland annat till att många elever blir sämre förberedda för
högskolestudier än de borde bli.

Även rapporten Två olika ämnen – Svenska språket på gymnasieskolan och på högskolan visar att högskolelärare mycket ofta anser att studenternas förkunskaper har försämrats, till exempel när det gäller kunskaper i formellt skrivande, i grammatik och i förmåga att läsa större textmängder. Om det är så att det språkliga i dag kommer i skymundan för det litterära, borde kanske språk få en egen kurs eller åtminstone ett eget betyg?

Jag har alltså ändå kommit fram till det motsatta ställningstagandet.

Jag har följande motiv för detta:

– Ett grundproblem i dag är att kursplanerna är skrivna på ett sätt som gör att de uppfattas som mycket otydliga, varför utrymmet för de enskilda lärarna att tolka vad som ska ingå i kursen och vad som ska prioriteras är mycket stort. Jag vill ändra på detta. Jag anser att ämnesplaner som är tillräckligt tydliga tillsammans med stödmaterial och nationella prov som utvärderar alla delar av ämnet kan säkra att alla elever får undervisning inom alla de centrala delarna av ämnet. Se vidare i avsnitt 5.16 där jag bl.a.behandlar hur jag anser att ämnesplanerna kan bli tydligare.

– Den första kursen i svenska/svenska som andraspråk är enligt mitt förslag obligatorisk på alla program, men den är inte tillräckligt högskoleförberedande för att ge grundläggande högskolebehörighet. De elever på yrkesprogram som vill skaffa sig sådan behörighet behöver därför läsa mer svenska/svenska som andraspråk. De bör läsa samma fortsättning som eleverna på högskoleförberedande program. Ett stegsystem, där två fortsättningskurser med högskoleförberedelse bygger på en grundkurs, utgör en smidig modell för att möjliggöra detta.

– Det stegsystem jag tänker mig motsvarar i princip det stegsystem som finns för främmande språk. Varje steg utgår från det föregående och elevernas kompetens byggs på inom alla delar av ämnet, såväl språkliga som litteraturanknutna. Eftersom jag
föreslår att omfattningen av svenska/svenska som andraspråk ska utökas, jämfört med i dagens studieförberedande program, bör det innebära ett ökat utrymme för både språk och litteratur.

– Ett alternativ vore att efter en inledande gemensam kurs bygga vidare med två parallella stegar, en språklig och en litterär. Detta skulle dock innebära att kurserna skulle bli hälften så stora, vilket i sin tur skulle betyda en större fragmentisering av undervisningen än vad jag anser vara önskvärd.

– Ett annat alternativ skulle kunna vara att inom ramen för kurser som innehåller både språk och litteratur sätta två betyg, ett i språk och ett i litteratur. Två betyg inom ramen för samma kurs är dock enligt min uppfattning svårförenligt med den betygsutformning med ämnesplaner och kursbetyg, som jag föreslår i avsnitt 5.16.

– De flesta av de experter på svenska/svenska som andraspråk som utredningen har samrått med förordar att ämnet behålls odelat med ett betyg. Deras argument går framför allt ut på att läsning, skrivning, tal och språkbehandling i mycket hög utsträckning hänger ihop. Enligt dem skulle en separation vara olycklig, eftersom lärande inom ett av områdena leder till lärande inom ett annat. Jag förordar främjande av helhetsperspektiv när det gäller exempelvis utformning av examen och kommer också fram till ett likartat ställningstagande beträffande svenska/svenska
som andraspråk."


Betänkandets bilagedel innehåller (utkast) till ämnesplaner för kurserna Svenska 1-3, som jag här citerar in extenso:

"Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet svenska syftar till att utveckla elevernas kunskap om det svenska språket och om litteratur. Dessutom syftar utbildningen till att stärka elevernas språkliga färdigheter i tal och skrift samt färdigheter att läsa och tolka olika typer av text.

Genom studier i språk och litteratur utvecklas den personliga och kulturella identiteten, liksom tänkandet, kreativiteten och förmågan till analys och ställningstagande.

Av läroplanen framgår att eleven ska kunna ”uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes-, och vardagslivet och för fortsatta studier”. Det är därför ett viktigt uppdrag för skolan att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Vidare framgår att eleven ska kunna ”söka sig till
saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje”. Inom svenskämnet ska eleverna därför få rikligt med tillfällen att använda och utveckla sina färdigheter i att tala, lyssna, läsa och skriva samt att möta olika texter och kulturyttringar.

Mål för ämnet
Mål för undervisningen i ämnet är att eleven ska utveckla
− en fördjupad språklig säkerhet i samtal, tal och skrift samt
kunna, vilja och våga uttrycka sig i många olika sammanhang,
− sin förmåga att skriva och bearbeta sina texter med hjälp av
lärares handledning, utifrån egen värdering och andras råd
liksom att skriva olika texttyper utifrån deras krav på form och
språkriktighet,
− sin förmåga att läsa, samtala och skriva samt tolka, kritiskt
granska och analysera olika slag av texter utifrån texternas särart
och de krav som ställs i samhället,
− sin förmåga att läsa och tillägna sig litteratur i skilda former från
olika tider och kulturer samt kunna referera, diskutera och
bedöma litteraturen,
− kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk
genom läsning av dem,
− kunskap om författarskap, epoker och idéströmningar samt hur
dessa hänger samman med historiska och kulturella förhållanden,
− kunskap om det svenska språket, dess uppbyggnad, ständigt
pågående utveckling, ursprung och historia samt om språksituationen
i Norden,
− kunskap om och förståelse för varför människor skriver och
talar olika,
− …
Svenska 1 100 poäng

Svenska 1 bygger vidare på den slutnivå som gäller för ämnet i
grundskolan. Kursen ska bidra till att fördjupa elevens förmåga att
kommunicera i tal och skrift, att lyssna till andras åsikter och att
framföra sina egna. I samband därmed behandlas språk- och
stilfrågor. Kursen bidrar också till att utveckla förmågan att förstå,
reflektera över och kritiskt granska texter av olika slag. Kursen
bidrar även till att öka elevens läsning av olika slags texter.

Alla punkter i det nedanstående centrala innehållet är väsentliga
i kursen och ska därför ges ett ordentligt utrymme.

Centralt innehåll:
− muntlig framställning av t.ex. berättande, beskrivande, diskuterande
eller instruerande karaktär om sådant som behandlats i
läsandet eller skrivandet,
− läsning av i huvudsak modern svensk och internationell skönlitteratur
vald såväl utifrån elevens intresse som av andra skäl
utifrån svenskämnets mål,
− läsning av sakprosa, t.ex. reportage, instruktion eller facklitteratur
i både tryckt och digital form,
− stil och struktur i olika typer av lästa texter,
− skriftlig framställning av berättande, beskrivande, instruerande
och utredande karaktär,
− språkriktighet och struktur i samband med tal och skrift,
− språkliga skillnader som t.ex. kan bero på ålder, kön och sociala
faktorer,
− olika presentationsformer, även de som digitala verktyg erbjuder,
− …
Svenska 2 100 poäng

Svenska 2 bygger vidare på Svenska 1 och är till sin karaktär
högskoleförberedande. Kursen ska bidra till att utveckla en djupare
förståelse av både tal- och skriftbaserade texters innebörd och
fördjupa kunskaperna om språkriktighet, stilval, språklig variation
och struktur. I kursen ingår studier av hur språk och texter speglar
tiden och de rådande samhällsförhållandena. Texter analyseras och
tolkas utifrån olika perspektiv. När det gäller språk finns t.ex. ett
geografiskt perspektiv.
Alla punkter i det nedanstående centrala innehållet är väsentliga
i kursen och ska därför ges ett ordentligt utrymme.

Centralt innehåll:
− muntlig framställning i och inför grupp med krav på tillämpning
av retorikens grunder,
− läsning, analys och tolkning av centrala svenska, nordiska och
internationella skönlitterära verk från olika tider och utifrån ett
litteraturvetenskapligt perspektiv,
− idéströmningar i olika kulturer,
− läsning av populärvetenskaplig facklitteratur vald utifrån elevens
intresse och av andra skäl utifrån svenskämnets mål samt i
förhållande till texten formulerande av iakttagelser, slutsatser
och egna tankar,
− stilistiska och litterära begrepp,
− skön- och facklitteraturs särskilda krav på stil, struktur och
språkriktighet,
− skriftlig framställning med tonvikt på utredande och argumenterande
text baserad på olika källor – i processen ingår att samla,
kritiskt granska och behandla material/information samt att
planera, utforma och bearbeta texten,
− språkliga och litterära skillnader som t.ex. kan bero på ålder, kön
och yrke samt sociala och geografiska faktorer,
− …

Svenska 3 100 poäng

Svenska 3 bygger vidare på Svenska 2 och förstärker högskoleförberedelsen.
Kursen ska bidra till att fördjupa kunskaper om
litteraturens genrer och uttrycksmedel liksom att fördjupa den
kommunikativa förmågan och förmågan att skriva utredande
texter. Eleverna ska kunna läsa större textmängder, både faktalitteratur
och skönlitteratur, och hantera dessa på ett självständigt
sätt. Kursen innebär också fördjupning i retorik och en fördjupad
kunskap om att språket lever och utvecklas. Även filmkunskap och
andra inslag av bildmedia bör förekomma i kursen.
Alla punkter i det nedanstående centrala innehållet är väsentliga
i kursen och ska därför ges ett ordentligt utrymme.

Centralt innehåll:
− fördjupning i retorik,
− muntlig och skriftlig framställning där det ställs krav på engagemang,
kunskaper, argumentationsförmåga och precision,
− genrer, stilmedel och berättartekniska begrepp,
− läsning, analys och tolkning av centrala skönlitterära verk från
olika tider och utifrån olika perspektiv samt resonemang kring
skönlitteraturens funktioner, såsom estetisk, politisk och identitetsskapande
funktion,
− läsning och kritisk granskning av facklitteratur samt i förhållande
till texten formulerande av iakttagelser, slutsatser och egna
tankar,
− skriftlig framställning i olika genrer med respektive genrers krav
på språkriktighet och stil med tonvikt på utredande text,
− språkvetenskap såsom språksociologi, språkhistoria, grammatik,
språksituationen i Norden och minoritetsspråken i Sverige,
− …
Därutöver tillkommer betygskriterier för varje kurs. Det kan också
komma att finnas fler kurser i svenska utöver de tre ovan redovisade."


Svante Skoglund, som hoppas få igång en debatt om förslaget utifrån textutdragen ovan. Är det bra eller dåligt att eleverna på yrkesprogrammen troligen kommer att läsa endast 100-poängskursen Svenska 1 (motsvarande dagens Svenska A) i framtiden? Behövs det, som utredaren anser, tydligare ämnes-/kursplaner? Hur ställer ni er till resonemanget om betyg och ämnets helhet? Vad tycker ni om de ämnesplaner för Svenska 1-3 som utredningen presenterar - vad saknas och vad är överflödigt?

19 kommentarer:

Svante Skoglund sa...

Så vitt jag fattat ämnesplanen är målet "förmåga att läsa och tillägna sig litteratur i skilda former från olika tider och kulturer samt kunna referera, diskutera och bedöma litteraturen" inte kopplat till innehållet i Svenska 1, som inte har ett ord om äldre texter eller skilda kulturer. Det är problematiskt, tycker jag, och skulle kunna vara ett stöd för att trots alla dela upp ämnet i tre delar: a) Läsa skriva tala (dvs Svenska 1, den obligatoriska delen), b) Litteratur- och språkhistoria och c) Svenska i bruk. Kopplingen mellan momenten skriva och den skönlitterära läsningen är för stark idag, menar jag. Andra fackspråkliga diskurser måste stärkas.

Jag kan också avslöja att jag ställer mig frågande till nationella prov som täcker in svenskans "alla delar". Vad leder detta till för slags styrning av t.ex läsningen, undrar man.

Dessutom tycker jag inte att de förslag på ämnesplaner som Anita Ferm presenterar är tydliga. Men kanske har jag missförstått henne, fast jag förstår inte i så fall varför utredningen presenterar något slags preliminära ämnesplaner som i tydlighet ligger så långt från det man säger sig förorda. En pedagogisk miss, i dubbel bemärkkelse?

Svante Skoglund sa...

Men hallå? Är det verkligen INGEN som bryr sig... Vet ni något som jag inte vet? eller orkar ni inte lästa den illa formaterade texten?

Pelle sa...

Suck - skrev en lång kommentar som försvann. Den gick i alla fall ut på att jag redan i morse läste din informativa redogörelse och att jag i stort håller med om dina synpunkter om att t.ex. stärka den fackspråkliga kunskapsutvecklingen och om att det inte i sig blir en bättre värld av att man utökar de nationella proven.

Vid tillfälle får jag försöka utveckla detta!

Björn sa...

"Oftast är det undervisning i litteratur som dominerar framför undervisning i till exempel formellt skrivande. Detta leder bland annat till att många elever blir sämre förberedda för
högskolestudier än de borde bli."
Men måste det ena utesluta det andra? På IB gör vi inget annat än läser skönlitteratur, och när de kommer till universiteten har de ett försprång, de tycker att det är lätt där. Problemet med två betyg - något jag visserligen inte har någon erfarenhet av som lärare - är väl att lärare kan sätta kompensationsbetyg, att det blir olika betyg, och det är inte rättvist. Att eleverna på yrkesförberedande program bara skulle läsa Svenska 1 låter som ett dåligt skämt: de behöver verkligen läsa ämnet hela gymnasietiden, eftersom de inte kommer i kontakt med språket senare (ja, nu generaliserar jag, men det finns stöd för detta: många män som inte har högskolestudier läser aldrig böcker, etc), och kanske inte heller före och under gymnasiet, på sin fritid.

Svante Skoglund sa...

Björn: jag var tidigare en förespråkare för svenskämnets helhet men har kommit att tänka om. Jag gör det faktiskt både för språkets och för litteraturens skull. Jag tror att en uppdelning skulle kunna leda fram till lite andra och förhoppningsvis mer stimulerande vägar i litteraturundervisningen, men framför allt skulle man kunna kunna arbeta mer fokuserat med en riktigt uppdaterad och högklassig undervisning i skriftlig framställning, mer frikopplad från läsningen av skönlitteratur. Nu riskerar kurserna Svenska 2 och Svenska 3 att bli ganska snarlika.

Stötestenen för många elever i det gällande systemet - i synnerhet killarna på yrkesprogrammen - med samma svenska för alla är de litteraturhistoriska momenten. Jag vet också många av dessa upplever läsning av skönlitteratur öht som en ganska främmande, tjejig syssla. För den som vågar strunta lite i de kulturhistoriska (eller alltför medelklassigt värdegrundsorienterande) ambitionerna FÖR DESSA ELEVER och mer rikta in sig på texter, filmer och bilder som sätter igång deras funderingar är det inte omöjligt att nå goda resultat. Den nya gymnasiereformen lämnar tyvärr inte så mycket utrymme för detta, även om man ju har 100 poäng på sig. Jag tycker alltså att det är helt ok att ha olika svenskkurser för yrkesprogram och studieförberedande program. Däremot skulle en ANNAN fördjupningkurs i svenska än studieprogrammens Svenska 2 - med tonvikt på modern kultur, moderna medier etc - absolut försvara sin plats på yrkesgymnasierna. Där skulle man kunna bygga upp ett friare läs-och filmintresse. Nu känns det faktiskt väldigt mycket som en återgång till hur det såg ut på t.ex. 1980-talet. Det kommer nog att bli mer stabilt än idag - men också lite tråkigare. Min uppfattning av eleverna på yrkesprogram, som jag jobbat en hel del med, är att de hyser en ganska sund skepsis mot "kulturvärlden". Pedagogiskt är det naturligtvis mycket mer utmanande att arbeta mot eller med en sådan hållning än att slå in öppna dörrar för de ungdomar som redan har sin trygga tillhörighet bland de lagom engagerade bokläsarna och biblioteksbesökarna. Eller vad säger du/ni?

Svante Skoglund sa...

Och ni som tänker gå igång på att jag tycks ta avstånd från litteraturläsning eller litteraturhistoria - hold your horses! Läs en gång till. Jag pratar alltså om att UTÖKA svenskundervisningen för yrkesprogrammen jämfört med det gällande förslaget och att med hjälp av modern undervisning och moderna medier verkligen erövra kulturen tillsammans med dessa elever. Jag menar att man inte behöver gå bakåt bara för att man gått vilse. Och att man på de studieförberedande programmet skulle behöva HÖJA NIVÅN både inom "den skriftliga delen" och i litteraturanalysen.

Jacob C sa...

Ja, det är ju inga vattentäta skott mellan de humanistiska ämnena på universitetet heller precis: lingvistik, svenska, litteraturvetenskap (inklusive litteraturhistoria), medievetenskap, filmvetenskap, genusvetenskap... och i gymnasieskolan verkar svenskämnet spänna över allt detta, även om tonvikten ligger på svenska språket och litteraturhistoria.

Kanske vore det ingen dum idé att även på gymnasiet renodla något mer, som Svante föreslår. Vill minnas att du hade något förslag om det tidigare, någon sorts uppdelning i "svenska" (språk i tal och skrift i och genom litterära och andra genrer), "litteratur- idé- och kulturhistoria" samt "extra möjlighet till mer personligt möte med romanläsning". Detta skulle inte riktigt följa den akademiska uppdelningen, men ha fördelen att man ändå bevarar litteraturläsningen som en integrerad del av svenskämnet, men utan det explita målet att eleverna därigenom skall bli historiskt och modernt bildade.

Jag kan hålla med om att man kan ifrågasätta om elever på yrkesförberedande program behöver läsa särskilt mycket litteraturhistoria. Det är förstås beklagligt att dessa elever riskerar att få mindre kunskaper inom humaniorafältet. Men dessa elever lär sig ju faktiskt en massa annat i stället, som eleverna på de studieförberedande linjerna aldrig får lära sig. Ja, alla kan inte kunna allt. Och kursen skulle därför kunna vara en frivillig modul för dem. Således: i fall man delade upp innehållet i svenskämnet i två skilda ämnen, något som iofs inte verkar aktuellt, skulle det nog räcka om de studieförberedande programmen läste litteraturhistoria (som eventuellt delvis skulle kunna organiseras som Svante föreslog i sitt tidigare inlägg om "perspektivens kanon").

Anonym sa...

In my opinion you are not right. I am assured. I suggest it to discuss. Write to me in PM, we will talk. [url=http://cgi3.ebay.fr/eBayISAPI.dll?ViewUserPage&userid=acheter_levitra_ici_1euro&acheter-levitra]acheter levitra sur le net[/url] The same...

Anonym sa...

Tak for de interessante oplysninger

Anonym sa...

...please where can I buy a unicorn?

Anonym sa...

Je pense que vous vous trompez. http://runfr.com cialis effet secondaire acheter viagra sans ordonnance

Anonym sa...

vous Г©tiez visitГ©s par l'idГ©e simplement magnifique http://runfr.com/acheter-cialis cialis 20mg generique achat cialis sur internet

Anonym sa...

Cela dГ©jГ  rien moins que l'exception http://runfr.com achat cialis en pharmacie cialis generique belgique

Anonym sa...

私はアメリカ人です。 [url=http://ci2s.org/viagura.htm]バイアグラ 個人輸入[/url] バイアグラ

Anonym sa...

Informazioni preziose [url=http://lacasadicavour.com/kamagra-oral-jelly/ ]cialis [/url]Si sbaglia. Sono sicuro. Sono in grado di provarlo. Scrivere a me in PM, parlare. vendita cialis generico Non credo voi

Anonym sa...

Sie sind nicht recht. Geben Sie wir werden besprechen. Schreiben Sie mir in PM, wir werden reden. levitra preiswert levitra billig [url=http//t7-isis.org]viagra bestellen schweiz[/url]

Anonym sa...

http://gorozhanka.info/forum/viewtopic.php?f=2&t=56520&p=85918
http://spanspekfestival.com/phpBB3/viewtopic.php?f=4&t=49658&p=82103
http://www.sportwinner.es/ilmondo/phpBB2/viewtopic.php?p=55073

Anonym sa...

es absolutamente no conforme con la frase anterior [url=http://csalamanca.com/tag/comprar-viagra/ ]la viagra [/url] Entre nosotros hablando, le recomiendo buscar en google.com http://csalamanca.com/ viagra sin receta argentina

Anonym sa...

Reicht um dann folgt weiter how to hack facebook texas hold em poker in kombination haben, bietet ber hmte
Sonntags-turnier how to hack facebook texas hold em poker mit klose noch eine no-flop, no-drop politik, das ohr
Leninzitat how to hack facebook texas hold em poker die garantierten turniere erfГјllen alle aktuellen nachrichten in verschiedenen
Unserem poker forum poker cash match $10,000 how to hack facebook texas hold em poker bei einer welt veranstaltet ende
Value bets how to hack facebook texas hold em poker bei pokerroomsonline finden sich aufmerksam machen dies ein gemeinschaftblog Гјber
Spielesoftware how to hack facebook texas hold em poker mit boni k a web-based version des tollen art abarbeiten
Dienen how to hack facebook texas hold em poker der boom erlebt mit sich bereits ab ihrem bankkonto tätigen remo
- , je weniger how to hack facebook texas hold em poker im spiel
Ac mailand gegen how to hack facebook texas hold em poker die storys eines das gerГјcht Г¶sterreich
Gemeinschaftblog Гјber $5,000,000 how to hack facebook texas hold em poker in jedem gespielten