Sedan 1700-talet har vi grälat på samma sätt i den litterära världen. Dessutom har våra litterära bråk stora likheter med bråken i de verkliga livet. Klandret tycks vara den gemensamma nämnaren.
Detta visar en avhandling vid Uppsala Universitet, Marie Sörlin, filosofie doktor i nordiska språk.
Anne-Marie Körling,
som funderar över olika teman att undersöka då vi läser.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hehe. Vilken kreativt val av avhandlingsämne! Gräl är intressanta. Det gäller precis som med skriftspråket att utveckla sitt register och arbeta oförtrutet med mottagaranalysen. Lite lustigt hur olika man grälar med olika personer - och också hur olika olika personer grälar, fast det kanske var samma sak jag sa där. Hm. Vem beskriver grälets främsta stilgrepp? Grälets satsmelodiska variation? Grälets konstruktion av sociala kön - nej,nej inte genusperspektivet! Det tar vi imorgon... :-)
Jo-Svante ta det. Jag är SÅÅÅÅ nyfiken på grälets form och innehåll knutet till person och från person till person... Grrrrrrrrr! Anne-Marie
Skicka en kommentar