tisdag 4 december 2007

Nobelpriskampen

Vem är egentligen bäst lämpad att styra på William Goldings ö i Flugornas herre? Ralph, tycker drygt 40 % av dem som röstat på Nobelpriskampen, det interaktiva spel som finns här. På andra plats i omröstningen över de bästa ledarna i romanen kommer Nasse. Jack skrapar ihop hela 14 % av rösterna.

Nobelpriskampen är ett spel som bygger på en roman av en Nobelpristagare. Elever i skolår 8 och 9 eller 1 på gymnasiet som läst romanen kan vara med och tävla om en bärbar dator och ett antal MP3-spelare. Vinnaren får bjuda med sin klass till Stockholm i januari och ta emot priset. Ifjol var det Alexander Solsjenitsyns En dag i Ivan Denisovitjs liv som hade valts ut, i år det alltså Flugornas herre som spelet baseras på.

Och det är både kul och enkelt att spela. Framför allt lämpar sig Nobelpriskampen för ämnesövergripande arbeten; kring romanen knyts ett tema som på ett eller annat sätt berör mänskliga rättigheter. Årets tema heter ”Demokrati eller diktatur” och förutom att svara på frågor och arbeta med Goldings roman får eleverna kunskap om hur många av världens länder som är demokratier respektive diktaturer (först får de se vilka länder som själva anser sig vara demokratier – och det ger en helt annan politisk karta än verklighetens!), höra och se Desmond Tutu berätta om vad som utmärker en bra ledare och läsa om Nobelprisbelönade demokratihjältar.

Det interaktiva spelet, som bygger på romanen, inleds med flugor som surrar och ett rykande plan som kraschar. Sedan klickar man sig fram på den ensliga ön där eldarna snart sprider sig genom grönskan. Innan den räddande båten plockar upp barnen gäller det att para ihop rätt citat med rätt romankaraktär på ö-rådet, lägga föremål framför trädstammar (och bli uppmärksam på romanen symboler) och att klicka på olika pratbubblor och på så vis ge sin tolkning av romanens budskap. Man tar sig genom spelet ganska snabbt – lite väl snabbt kanske – och resultatet får man i slutet i form av ett antal fjärilar. För den som kör fast eller vill fuska finns ett facit.

Nobelpriskampen, som skapats av Novel Web AB i samarbete med Myndigheten för skolutveckling, pågår till och med 31 december. Därefter går det inte längre att tävla men produktionen kommer att finnas kvar på webben. Det gäller även materialet kring Solsjenitsyns roman. För den som är med och tävlar i år räcker det dock inte bara med att svara på frågor – eleverna ska också välja en händelse ur romanen som visar hur det kan vara i ett demokratiskt respektive diktatoriskt samhälle och motivera sitt val.

Nobelpriskampen är ett fiffigt sätt att bearbeta en roman, och att läsningen så tydligt förankras i ett tema är givetvis en styrka. Förhoppningsvis dyker Nobelpriskampen upp också nästa år, även om Myndighetens för skolutveckling inte finns kvar då. Dags för en kvinnlig pristagare i så fall? Selma Lagerlöf och Kejsarn av Portugallien lyder mitt förslag.

Carl-Johan Markstedt är gymnasielärare och medlem i Svensklärareföreningens styrelse.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

5 kommentarer:

Anonym sa...

Kul grepp! Och Kejsaren av Portugallien har min röst också. Den kan man göra mycket av i klassrummet. Har hamnat i en massa spännande diskussioner om allt från faderskap och schizofreni till prostituion och social kontroll. Har läst att romanen på nåt vis är uppbyggd efter Bibelns berättelse om Jesus lidande men aldrig haft tid att detaljkolla. En annan favorit lite på samma tema är En herrgårdssägen. Där finns en del schyssta övernaturliga inslag, som att begravs levande. Aldrig läst med en klass dock. Däremot misslyckats totalt (skäms fortfarande) med Lagerlöfs mer uttalade skräckroman, den i bohuslänsk miljö (och som jag tydligen till och med förträngt namnet på). Ska vi blogga om våra sämsta lektioner...? (Förresten: om man googlar på Legerlöf i st f Lagerlöf får man hundratals träffar, mest från utrikiska bibliotek.) Nuvetjag. Herr Arnes penningar!

Martin sa...

Ha ha, Svante! Vi skulle få ha en hel blogg som bara handlar om misslyckade lektioner!

Ja, Kejsaren av Portugallien är en mångbottnad bok som jag gärna skulle se hur Nobelkampen spinner på! Boken tycker jag har väldigt tydliga bibliska referenser, inte minst att Jan i Skrolycka offrar sig för att Klaragulla icke må förgås. Klaragulla tar till sig budskapet och syndar icke mer.

Vad var det som inte funkade med herr Arne?

Svensklärarföreningen sa...

Härligt med Martin. Härligt med Selma Lagerlöf. Finns mycket att göra. Ska vi starta en blogg om våra misslyckanden... det är faktiskt en väldigt roligt idé. Jag kan bidra... Anne-Marie

Anonym sa...

Slutar Klaragulla synda? Måste läsa om boken. Minns mest inledningens födelsescen och vattenplasket i slutet. Ser hela tiden Ingvar Kjellsson framför mig.

Herr Arnes penningar uppfattades av mina elever som skittrist - och som den inkännande och elevcentrerade litteraturpedagog jag är (var?) fann jag mig benägen att hålla med. Kanske är den språkligt rätt stolpig också? Brottet är dock preskriberat (mitt didaktiska magplask, inte mordet i boken, fast det är väl inte heller så hett). Jag var 23 år. Det är jag inte längre.

Anonym sa...

häftigt, finns det kvar att testa?