Sju sanningar om (svensk)lärare

Mats har i sin fantastiska blogg utmanat oss med ett kedjebrev som går runt här på lärarbloggarna. Uppgiften är att skriva sju sanningar om oss själva. Eftersom detta är svensklärarbloggen har vi modifierat uppgiften en smula - här har du sju sanningar du bör känna till om lärare i allmänhet och svensklärare i synnerhet:

1. Martin menar att svensklärare läser färre romaner än vad de vill påskina. Om du hör något om konkreta antal romaner typ per år (vilket du knappast kommer att göra) - beräkna det korrekta antalet med formeln X/3+5. Funkar naturligtvis på antal över 10. Alltså: din kollega Lisa menar att hon "säkert läser en 25-30 romaner per år". Det korrekta antalet är alltså 13-15.

2. Anne-Marie menar att svensklärare av gammal vana och tröttsam tradition är utrustade med en alldeles för blodröd penna. Svensklärare uppfattas som nitiska och farliga då de rättar till det mesta och tar sig friheten att göra det med alla. Jag är själv en lärare som springer hejdlöst över tangenterna, tanken är före nedtryckandet av själva bokstaven. Jag är också känslig. Om någon påpekar mitt slarv och jag tror mig ha nått fram med mina ord och mina meningar kan jag plötsligt dra mig undan med mitt suddigum, som en snigel som försiktigt tittat ut med sina tentakler och vips drar sig inåt igen. Det är känsligt att skriva tycker Anne-Marie som trots detta inte gör annat.

3. Svensklärare håller fram ordet. I begynnelsen var ordet...och vips var läraren född. Det är en sanning att vi är ordrika. Men det är också en sanning att allt inte kan formuleras med ord. Allt kan inte förklaras med ord. Det är en falsk bild av språket. Det finns mellanrum där orden förlorar sig och känslan tar över, som handen som vilar på en älskades kind. Jag kan ibland tycka att ord förstör något. Det är en sanning från Anne-Marie som älskar att skapa nya ord för det jag försöker gestalta och sätta ord till. Märkligt.

4. Martin tror att svensklärare i likhet med många andra lärare har många hemmagjorda betygskriterier som inte riktigt går att hitta i styrdokumenten. Många hemliga MVG-kriterier kan säkerligen formuleras ungefär som: "Utvecklad förmåga att återge detaljer ur författarbiografier som framförallt framlagts muntligt av läraren i klassrummet", eller "stor förmåga att hålla låda i klassrummet, såväl kvalitativt men framförallt kvantitativt".

5. Anne-Marie tänker att svensklärare är fenomenalt duktiga på att sätta litteraturen i ett sammanhang och skapa mening för eleverna. Jag tror envist på lärarens viktiga funktion som litteraturens äktenskapsförmedlare. Vi kan detta. (Stack jag ut hakan nu så tar jag den smällen). Jag tror envist på läraren och det är en sanning att läraren har ett yrke. Och till detta har de utbildning.

6. Svante menar att lärare är överrepresenterade bland fågelskådare, tändsticksetikettssamlare, insändarskribenter och riksdagsledamöter. Samt bland medlemmar i Röda korset och hembygdsföreningar.

7. Svante menar också att lärararna valt detta yrke för att fortsätta vara bäst i klassen.

Svante hade ytterligare en rad förslag som vi såg oss föranledda att refusera

Är sedan länge så allvarligt strålskadade av fotokopieringen att de har svårt att fullfölja en tanke.

Snor sina ledigt hängande kläder från insamlingar till tredje världen.

Visar sina allra starkaste känslor när någon tagit fel kaffekopp i personalrummet.

Hyser hemliga drömmar om en politisk karriär.

Kan med åren utveckla ett ordningsmannamässigt drag som gör att de gärna berättar för okända att de glömt knyta skosnörena.

Har svårt för Jan Björklund och tidigare Göran Persson - för att de kände igen sig mer än kändes riktigt bekvämt.

Kan tänkas ta på sig en Sverigedräkt utan att som drottningen vara tvingad till det.

Även Martin hade ett refuserat förslag:

Lärare på landet ser sig som fångade i en Babylonisk fångenskap – eller som intellektuella i inre exil. Jmfr Ovidius om sin förvisning till de mindre intellektuella geterna vid Svarta havet: Barbarus hic ego sum, qui intelligor ulli, et rident stolidi verba Latina Getae (här jag barbaren och ingen fattar vad jag säger. Geterna skrattar fånigt åt vad som sägs på latin). Lärare på landet skulle aldrig få för sig att vidröra lokaltidningen.

Också Anne-Marie refuserades:

Svensklärare svär och när detta påpekas gör de allt för att bädda in det hela i ett behagligt svammel om att man absolut inte gjorde det ur en mänsklig aspekt utan att detta och dessa ord har till syfte att visa på hur orden kan kopplas till texter ur gamla testamentet.

Anne-Marie Körling, Svante Skoglund och Martin Sandberg har annars inga hemligheter alls.