tisdag 29 januari 2008

Betygen kommer att debatteras också denna vår. Härligt.

Jag hade nästan lovat att inte skriva något om betygen igen. Diskussionen om betyg är tröttsam, och det är alltid fel – oftast politiserat - fokus på hela frågan. Men helt plötsligt blir det väldigt mycket om just betyg samtidigt och igen – och mitt tips är att frågan kommer att förfölja oss genom media hela våren. Vänta bara.

Ett roligt exempel är hur Gunnar Ohrlander idag i Aftonbladet försöker utröna skillnaden mellan regeringens och den förra regeringens formulering om vad för skriftlig information eleverna skall få på utvecklingssamtalen. Denna skillnad är betydelsefull eftersom det är detta och endast detta oppositionen villkorar för att göra en blocköverskridande överenskommelse om skolan.

Björklund menar att läraren skriftligt ska "ge omdöme om elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen i varje ämne", och den gamla skrivningen menade att läraren "skriftligt skall sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen". Björklund menar dock att omdömet kan vara betygsliknande och sossarna menade att det inte får vara det.

Kan vi inte bara en gång för alla slå fast att den här frågan är en larvig strid om ord utan betydelse? Även om kanske sossarnas formulering tydligare verkar resultera i ett betygsliknande omdöme som ser ut som IG?

Intressantare blir diskussionen när den går in på konkreta problem – nämligen hur betygen faktiskt sätts. Här har politiker och media faktiskt börjat vakna en smula. Inte minst då diskussionen har en reell betydelse för ungar som söker till gymnasiet. I Stockholm har man nu frisök i två stora regioner – och tonåringar med dåliga betyg kan alltså tvingas till långpendling för att de inte kommer in på sitt hemmagymnasium . Att skolorna i regionerna sätter betyg som upplevs som rättvisande är naturligtvis förutsättningen för att det ska fungera. Och här finns det nog mycket att skriva om. Gissningsvis hela våren.

SVT:s Skolfront gjorde förra veckan ett reportage om hur betygssättning kan fungera i praktiken (nättevelänk finns här). På kunskapsskolans grundskola i Enköping fick 0 % av eleverna MVG på det nationella provet i nian – 36 % fick MVG i slutbetyg. 94 % (sic!) av niorna fick höjt slutbetyg i förhållande till det betyg de fick på det nationella provet.

Angående ämnen där det inte finns några nationella prov som jämförelsepunkt åker Skolfront till Linköping. På Nya Munken har 40 % av eleverna MVG i bild, och eleverna därifrån konkurrerar om samma gymnasieplatser som eleverna från Tokarpsskolan, där 3,6 % av eleverna får samma betyg.

Problemet kommer sig givetvis ur betygssystemets konstruktion där all form av jämförelse mellan något annat än elevernas kunskaper och i förväg uppställda kurskriterier är förbjudet. Det är alltså inte relevant att jämföra skolor – och alla skillnader kan lekande lätt bortförklaras. I enköpingsfallet ovan menar matteläraren att just på hans skola struntar alla elever i att göra sitt bästa just på detta prov (han sa faktiskt så – kolla själva). Den enklaste förklaringen - att han har hemmagjorda snällkriterier på de övriga proven som inte stämmer överens med de statligt fastställda – funderar han inte ens över.

Och de nationella provens ställning i allt detta är givetvis mycket oklar. För så fort vi säger att resultatet på de nationella proven och de satta betygen ska stå i samklang har vi ju vips avskaffat de målstyrda betygen och återinfört någon typ av relativa. Där MVG:na plötsligt kan vara slut. Särskilt tydligt blir detta i Svenska B, där ju betygskriterierna på NP och kursen i sig inte alls stämmer överens. NP mäter egentligen bara hur bra eleverna uppnår kursens VG-kriterier. Utifrån dessa kriterier är alltså betyget MVG på det nationella provet egentligen uteslutet.

I ett helt skolsystem där betygen skenar iväg och där högt satta betyg dessutom är billig och effektiv marknadsföring tycker jag ändå att rektor Lars Falk på Sandbäcksskolan i Sjöbo på något sätt ändå är hedervärd. Istället för att sminka över problemet att hälften av eleverna inte ser ut att bli godkända för gymnasiet (Ibrahim Baylan, det är Sjöbo vi pratar om här – inga invandrarelever att skylla på) genom att beordra snällbetyg, slår han larm genom att skicka brev till föräldrarna där han menar att eleverna är för slöa. Och slår upp saken stort i lokalpressen! Och i dag dessutom i DN! Poppis kille i Sjöbos Barn och utbildningsnämnd!

Som inlägg i skoldebatten är greppet uppfriskande, även om slöa elever nog inte är hela sanningen. I SVT:s nya serie 9A ska vi i tretton avsnitt få följa hur ett team handplockade superlärare ska försöka lyfta en klass från en av Sveriges riktiga problemskolor – Johannesskolan i Malmö – till att bli en Sveriges tre bästa klasser på en termin. Mitt tips är givetvis att de lyckas.

30/1 (en dag senare): Tack vare Svante som kommenterat nedan har vi fått reda på sanningen om 9A(klassen är inte en svag klass - oavsett vad vi jämför med, vilket gör att oddsen för att detta kommer att lyckas ökat ytterligare. Läs mer i kommentarerna nedan).

Martin Sandberg tycker att fler betygssteg och tätare byten mellan olika betygssystem skulle underlätta väldigt mycket.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

15 kommentarer:

Veronika sa...

Slutklämmen var väldigt rolig idag. Var tvungen att fnissa lite.

Svante sa...

Jag tyckte också att SVTs serie verkade intressant. Sedan läste jag Sydsvenskans artikel och blev genast lite mindre imponerad. Johannesskolan må vara en problemskola men den utvalda klassen verkar inte vara representativ för skolan. Från artikeln:

"Sydsvenskan har begärt ut elevernas betyg från de tre senaste terminerna. Av klassens tjugo elever har 18 minst godkänt eller bättre i betyg i kärnämnena engelska, matematik och svenska. Sju av dem hade väl godkänt eller bättre i engelska. Åtta av dem hade väl godkänt eller bättre i matematik."

Kanske fortfarande sämre än genomsnittet (eller?) och långt från en av Sveriges tre bästa, men som vanligt måste man tydligen ta allt som sägs och visas i en dokusåpa med en stor nypa salt.

Svante Skoglund sa...

Själv skulle jag vilja veta varför Strix/SVT lade ned ett projekt i samma "format" på en annan skola i Malmö, Rosengårdsskolan. Blev inte resultatet det önskade? Lite besvärande torde det vara för SVT att skolans rektor medger att klassen i TV-serien inte har några större problem: "Jag har inte sagt att just de var dåliga". Vad är det man signalerar då, egentligen? Att problemen i våra skolor beror på oengagerade lärare? Det är onekligen att göra det lätt för sig - och rimmar illa med SVT:s uppdrag. Vi lär få återkomma till ämnet när vi sett serien. Den KAN ju vara intressant och realistisk. Fast man anar redan oråd.

Martin sa...

Hrmm, riktigt skumt. Bra bevis på att det man vill höra, det sväljer man (jag) med hull och hår. Att bara två stycken har underkänt i de tre kärnämnena måste väl räknas som ett riktigt bra resultat som du säger? Inte minst för att vara i problemskola i problemområde i Malmö?

Ännu mer suspekt din andra kommentar: är det sant? Har man kört samma format på alla problemskolor i Malmö innan man hittat en lagom ambitiös och studig problemklass (och lyckades lyckligtvis i andra försöket?)

Nånting säger mig att det beror på de inblandade lärarna om det blir bra. En mattelärare som vunnit matteolympiaden i x år i rad med sina klasser från Rinkeby är jag i vilket fall väldigt nyfiken på. Naturkunskapsläraren Magnus Helldén hörde jag på radio förra året - verkar också vara en personlighet. Ska bli intressant. Trots allt.

Fortsätta bevaka Sydsvenskan också kanske..

Svante sa...

Hmm, jag borde nog byta namn när jag kommenterar på den här bloggen, så att jag inte förväxlas med en av medbloggarna hela tiden (jag är alltså inte identisk med Svante Skoglund). Det är bara så bekvämt att använda sitt "vanliga" namn när man är inloggad på Blogger/Google. Jag skall försöka komma på något...

Uppgiften om att man testat ett pilotavsnitt på Rosengårdsskolan kommer f.ö. från samma artikel i Sydsvenskan.

En tanke som slår mig nu är att själva upplevelsen att bli filmad också spelar in. Vem vill bli känd över hela Sverige som eleven som misslyckades med studierna trots att han/hon fick Sveriges bästa lärare? Jag måste nog erkänna att jag hade jobbat hårdare idag (och t.ex. inte bloggsurfat på arbetstid) om SvT hade varit här och filmat mig!

Anna-Stina sa...

Hej! Vilken fin blogg ni har! Skulle vilja fråga er kloka svensklärare vad ni tror om varför unga tjejer i åldern 16-20 år nu är den grupp som dominerar i bloggsverige. Varför gillar inte killar att skriva?
Läs mer: http://www.kullin.net/2008/01/bloggsverige-3-unga-kvinnor-tar-ver.html

Anonym sa...

Fredde här. Varför skulle MVG:na ta slut? Om alla Sveriges elever skriver MVG på nationella proven så kan alla få det i sitt betyg. (Bara ett teoretiskt exempel, men ändå.)

Svante Skoglund sa...

Killar mognar sent. Men då med besked.

falköga sa...

Sveriges främsta pedagoger? Den sk svenska läraren "Gunilla" har aldrig satt sin fot på lärarhögskolan! Ändå titulerar hon sig lärare. I den akademiska världen kallas detta för fusk. Men
hon duger nog för att experimentera med ett gäng invandrabarn. Nästa Strixprojekt blir kanske att Sveriges främsta hjärnkirurger opererar...i Rinkeby.

Martin sa...

Falköga: är det sant? Jösses, var kan vi läsa mer om detta - har du länken? Detta projekt börjar i så fall lukta mer än lovligt! Svante verkar ha rätt - lärarna i skottgluggen. Är det kommunförbundet som sponsrar serien?

Anonym sa...

Om nu Gunilla H S, som undervisar klassen i svenska, INTE är utbildad lärare förstår man hennes kommentar i Sydsvenskan: "Det handlar inte bara om att vara lärare". Om hon spelar lärare är dock detta inte första gången. Hon gjorde samma sak i barn-TV-serien "Dagar med Knubbe" i slutet på 1970-talet.

Martin sa...

Falköga: fantastiskt - Dagar med Knubbe är ju en klassiker! Men snälla snälla - ge oss länkarna till de artiklar du läser - jag hittar dem inte! Snälla, så kan jag lägga ut dem?!

falköga sa...

Visst är det fantastiskt! revolutionerande kallar jag detta med att någon utan lärarutb titulerar sig lärarare. Om resultatet dessutom blir bättre varför inte slå igen dörrarna på lärarhögskolan?

Marius Skogsstjärna sa...

Före ni säger för mycket, låt oss se vad hon går för. Det är ju ändå det som är det viktiga. Men visst kan de flesta förstå att det är provocerande för jantesverige när några får titulera sig "superlärare" el dylikt.

Dessutom Svante, så är det ju uppenbart att det finns stora kunskapsluckor trots de "höga" betygen.

Petteri sa...

För att förbättra ordförråden hos sveska elever föreslår jag att ni lärare ordnar tävlingar i spelet alfapet, vilket kan göras på www.betapet.com. Allt är gratis, SAOL -13 används. Ordna en turnering i klassen som läxa.