onsdag 16 januari 2008

Bokläsarkonventionen

En läsare har rättigheter.
Bokläsarkonventionens artiklar kan se ut så här:

1) Rätten att inte läsa
2) Rätten att hoppa över
3) Rätten att inte avsluta en bok
4) Rätten att läsa om och om igen
5) Rätten att läsa vad som helst
6) Rätten att ta en roman för verklighet
7) Rätten att läsa överallt
8) Rätten att försvinna in i boken
9) Rätten att högläsa
10) Rätten att hålla läsningen privat.

Jag myntade ordet bokläsarkonventionen men artiklarna står Daniel Pennac för, den fria översättningen är min fria, men om den ordagranna betydelsen står i The Rights of the Reader, walkerbooks,1992.

Jag efterlyser nu ytterligare artiklar i bokläsarkonventionen. Så fyll gärna på. Använd kreativiteten. Hur vill du ha din läsning? Vad anser du att du har rätt till?
Översätt det till klassrumsläsningen? Vad vill eleverna? Hur gör vi?

Anne-Marie Körling

som ständigt funderar över läsningens måsten och inte måsten, varför jag själv läser det jag själv läser, varför jag inte läser det jag bör läsa... och varför jag fastnar för evigt i en del böcker.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det här var bra. Fast jag har förstås praktiserat de här teserna sedan länge. Framför allt att läsa om, samt strunta i att läsa färdigt (sedan jag gått mina skrivarkurser och jobbat alltmer med skrivande, kan det vara olidligt att ta sig igenom en dåligt skriven bok.)
Ja, det andra också. =D

Anonym sa...

PS!

Visst är det gott att försvinna in i en bra bok!

Hypergraphia sa...

Jag har en slags respekt för författandet som oftast får mig att läsa ut även dåliga romaner. Däremot sållar jag väl striktare innan jag börjar läsa...
Jag hörde något väldigt intressant om det här med att lyssna på inlästa böcker och hur det ofta anses som "fusk" och lite skamligt. (Kan ha varit ett gammalt avsnitt av Spanarna på P1) Att ha lyssnat på Brott och Straff är inte att ha läst brott och straff. Personligen håller jag inte med, litteraturen är sprungen ur muntligt berättande, och ordet är mer än sin skriftliga manifestation. Visst föder att lyssna och att läsa förmodligen olika processer i hjärnan men att just handling att läsa skulle vara bättre är absurd. Det tycks finnas en idiotisk tanke om att man ska lida lite när man läser för att riktigt tillgodogöra sig texten.

Diskussionen är väldigt intressant. Visst finns det läsning som i a f skolan på min tid tyckte var en sorts fusk.

Anonym sa...

Lyssna kontra läsa. Jag tycker inte att det ena är mer värt än det andra. Däremot så tycker jag, efter att ha lyssnat en hel del på böcker medan jag arbetar, att det kan passa olika bra vid olka situationer.
Det kräver en annan sorts koncentration att lyssna. Mina tankar spretar ibland iväg åt alla möjliga håll, och då måste jag gå tillbaka till början av spåret ifråga - eller backa flera spår om tankarna varit långt borta en längre stund.
Jag föredrar nog att läsa, men att lyssna är bra ibland