onsdag 24 oktober 2007

Lättfattlig terapi mot skolans kris

Svensk skoldebatt befinner sig i en absolut ankdamm idag. Kanske har den vidgats något det sista, men fortfarande har både regering och opposition en nästan sjuklig faibless för olika knasiga kuckelimuck-lösningar på skolans problem.

När man anser att svårigheter bäst löses med antingen ordningsbetyg eller mer elevdemokrati, tidigare betyg eller förbud mot friskolor, då undrar jag i vilken verklighet dessa debattörer befinner sig. Inte i min, inte i Sveriges elevers, och inte i dess lärares.

Därför känns DN:s artiklar om de goda exemplen i skolan så välgörande. För receptet är inte svårt att förstå. Igår kommenterade vi en artikel om skolan i Akalla som har sensationella resultat trots enorma hinder. Också en tidigare krisdrabbad högstadieskola i Halmstad har nu enormt mycket bättre resultat - med samma tankar i botten. Och idag intervjuar DN skolforskaren Lennart Grosin som återger det som alla elever och någotsånär sansade lärare alltid förstått: hängivna och engagerade lärare och skolledare som förväntar sig bästa möjliga av varje elev. I en miljö som elever och lärare upplever som trygg och trevlig. Snälla – gå nu in och läs denna artikel.

För skolan har enligt denna artikel problem. Ett av de största är övertro på fri forskning eller små arbeten, ett arbetssätt som enligt Skolverket ökat till 50 procent de sista tio åren (i värsta fall: lärare betygssätter på måfå avskrifter från Wikipedia som elever totat ihop utifrån de vagaste av vaga instruktioner - typ 'skriv ett arbete om Andra världskriget'). För att lärarna sviker när de ”abdikerar som kunskapsförmedlare”, och svaga elever ”som har dåliga förkunskaper och saknar motivation lär sig nästan ingenting när de ska forska själva. Och de motiverade och ambitiösa eleverna gör ibland ganska platta arbeten”.

Men för att genomföra förändringar på den enskilda skolan krävs kunnande, erfarenhet, vilja och energi. Och det är tydligen här det brister. Det är lättare att ordinera ”mer resurser” eller ”mer ordning och reda”. Eller dänga på med floskler som ”man ska lära för livet, inte för proven (för man glömmer ju allt direkt ändå dan efter)”, ”det viktigaste är inte att kunna saker utan att veta var kunskapen finns”, "det måste vara roligt att lära sig", eller min favorit ”man kan inte låta elever sitta och rapa upp färdiga fakta som små papegojor”.

Lite känns det som bantningshysterin. I de allra flesta fall är det hur lätt som helst att gå ner i vikt. Sätt i dig mindre energi (ät mindre fett och kolhydrater). Gör åt mer energi (motionera mer än vad du gör nu). Trots detta känns äppelcidervinägerkapslarna, nutriletten och fettsugningen så lockande.

Så därför Reinfeldt, Borg & co på partistämman i Gävle:
här har t ex moderaterna möjlighet att hitta en helt egen profil i skolfrågan. Den är för viktig för att resten av regeringen lägger sig platt för Jan Björklund. I det framtidsarbete ni nu sätter igång - basera skolpolitik på forskning. Och tala med skolledare, lärare och elever.

Martin Sandberg är gymnasielärare och minns fortfarande tydligt hur han plagierade ihop ett arbete om valjakt i åttan.

Inga kommentarer: