fredag 23 november 2007

Det är ännu svårare att dra slutsatser ur felaktig betygsstatistik

Vi skrev häromdagen om att det är svårt att dra några slutsatser ur Skolverkets betygsstatistik för årskurs 9. Felkällorna i hur betygen sätts är så många, och skillnaderna mellan olika skolor och regioner är så stora att det är svårt att säga någonting (se t ex uppgiven anonym insändare i SvD häromveckan). Särskilt om elevernas sammantagna kunskapsnivå. Skulle vi titta på bara betyg och inte internationellt standardiserade prov skulle svenska elever säkerligen vara världsvärldsbäst i alla ämnen.

Men vi ser också framför oss hur politiker både på riksplanet och ute i kommunerna går i taket över att rekordmånga ungdomar inte är behöriga till gymnasiet, och ger sig på skolledare, tjänstemän och lärare.

Det kan ju i och för sig säkert behövas, men inte med betygsstatistik som tillhygge. Eftersom betygen som sagt inte längre säger hur eleverna på en skola eller kommun presterar.

En riktigt obehaglig effekt är däremot att lärare som betygssätter sina elever utifrån fastställda betygsskriterier ifrågasätts. Det är allvarligt när skolpolitiker och lokala medier i ohelig allians pressar lärare att inte ta sitt tjänstemannaansvar. För den totala frånvaron av kontroll över hur betygssättningen sköts gör att det är mycket mycket enkelt att förbättra en skolas resultat. Sätt lite högre betyg. Skjut över problemen till nästa instans.

En sammantagen betygsstatistik speglar endast trender i betygssättning, inget annat. Det är mycket viktigt att komma ihåg. Fast nu visar det sig att vi inte ens kan dra några slutsatser om ens dessa trender, eftersom Skolverkets statistik är fel. Undermålig redovisning från åtminstone 138 kommuner (!), och man undrar ju om det överhuvudtaget går att lita på Skolverkets siffror inom några områden.

För att detta betygssystemet ska fungera som det var tänkt och sammantaget säga något substantiellt krävs en fungerande kontrollmyndighet - hur nu en sådan skulle se ut. Inte bara Skolverkets vanliga mantra om att diskussioner om betygssättning måste föras ute på varje enskild enhet. Är det något lärare håller tyst om är det hur de gör för att sätta betyg. För på denna punkt går verkligen ingen fri.

Martin Sandberg är gymnasielärare och tycker att det finns lögn, förbannad lögn och olika lättköpta lösningar på skolans problem.

Andra bloggar om: , , , , ,

3 kommentarer:

Susanne sa...

Det är mycket som är fel med Skolverkets statistik, har jag upptäckt. En del kommuner har blivit uppmärksammade på att lärarna sätter för låga betyg i förhållande till resultaten på de nationella proven. Det som då inte räknats med är att ett flertal elever inte skriver de nationella proven och då inte räknas med i statistiken för dessa, men däremot i betygsstatistiken, som då ger en felaktig bild av det eventuella sambandet mellan nationella provresultat och slutbetyg.

Anonym sa...

Tack för exemplet Susanne! Den här typen av felkällor blir ju så mycket viktigare att belysa nu när det är så mycket mer än kunskap som spelar in.

Heder åt den person som gått in i det lokala materialet för att avslöja detta fel. Respekt för det arbete denne lagt ner.

Anonym sa...

Är det inte djupt beklämmande och symptomatiskt att Skolverket publicerar statistik som inte håller för en kritisk/vetenskaplig granskning, att många elever inte gör de nationella proven (som ligger till grund för analysen av kunskapsnivån i den svenska skolan) OCH att en hel mängd kommuner inte tycks lämna in korrekta eller fullständiga uppgifter? Vem bär ansvaret? Vem blir av med jobbet?