Tid att läsa!

Det krävs tid att läsa. Min yngste son sa alltid - Du som föreläser om läsning och att få elever att läsa - säg åt lärarna att man måste få tid, och ganska mycket tid, för att kunna läsa i skolan. Det går inte att säga att - ta fram boken de sista tio minuterna av lektionen.
Så sa min son. Det är mycket klokt. Jag kan inte ta upp min bok och veta att jag på tio minuter ska läsa för att fylla ut tiden. Jag kan bara läsa när jag har gott om tid och det måste jag få veta att jag har för min läsning. Jag låter mina elever läsa länge. Det betyder att de får börja lektionen med att läsa, och de får den tid de behöver. En kille i min klass, årskurs fem, har givit sig in i Tolkiens värld. Han läser länge, noggrant, och koncentrerat. Jag har hjälpt honom med tiden. Han behöver inte skynda sig. Jag litar också på boken och kraften i berättelsen. Hans läsning är mitt mål.

Jag tänker så här...
Den mätbara tiden är den faktiska lästiden.
Den omätbara tiden är då vi bearbetar det vi läst.

Jag behöver tid att läsa, plats att läsa så varför ska jag inte skapa det för mina elever.

Anne-Marie Körling,
som funderar över klockan, läsningen och elevernas behov av koncentration och bokens plats i klassrummet.

Elever processar stavning

Mina elever skriver gärna och mycket. Jag lyssnar noga och aktivt på vad varje elev har skrivit. När elever läser högt gör de självständiga upptäckter; de ser sina felstavningar, hur de måste komplettera sin text, och att det blir tröttsamt med alla och, samt att man inte kan använda han, hon, den hur många gånger som helst - För till slut glömmer man ju bort vem den där den var, berättar eleverna. De gör tillägg och utför ändringar.
De upptäcker också att de stavat fel, de stannar upp och undrar
- Va... det här ser konstigt ut, säger eleven och fortsätter att ut-läsa för mig. Det eleverna stannar upp vid har de en inre representation av, tänker jag. Ordet ser inte rätt ut. Ordet stavas inte så. Det är viktiga iakttagelser eleven gör.Processen börjar vid frågan - Men hur stavas det då?
Vi har tillsammans utvecklat denna process till att en aktivitet hur att utveckla stavningen och medvetandegöra stavning och stavningens betydelse. Elevaktiviteten har blivit omfattande och framgångsrik. Eleverna har blivit medvetna om detta med stavning. Denna medvetenhet leder till lärande.


Anne-Marie Körling,
undervisar i en ny klass, årskurs fem, och funderar ständigt över stavning och rödpenna, elevtexter och lärargensvar.