tag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post4085993727528805043..comments2023-10-09T03:57:56.428-07:00Comments on Svenskläraren kommenterar: Vad är det för problem med salsskrivningar?Svensklärarföreningenhttp://www.blogger.com/profile/10037575060253748705noreply@blogger.comBlogger20125tag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-6667260922768874342008-04-26T12:21:00.000-07:002008-04-26T12:21:00.000-07:00Svante: du får också vara med om du vill! Om du bi...Svante: du får också vara med om du vill! Om du biktar dig och bekänner din kärlek till denna skrivningsform du också! Och avsvär dig dina invändningar! <BR/><BR/>Visst vore det förmätet av oss om vi helt enkelt undantar våra elver från denna - när du säger det - religiösa upplevelse!? :^)<BR/><BR/>Skämt å sido: suttit och rättat ettornas argumenterande salsskrivningar idag. Skillnaden mellan de dataskrivna uppsatserna och dessa är större än vad det brukar vara (de handskrivna är sämre) och jag undrar vad detta kan bero på. Dels kanske att de inte hade salsskivning i orsaksanalys i höstas (jag var pappaledig), men dels kanske - mer oroande för min del - att eleverna skriver mindre i skolan. Igen.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-66798800878128548372008-04-26T02:54:00.000-07:002008-04-26T02:54:00.000-07:00Det här börjar likna ett väckelsemöte... Minsta ge...Det här börjar likna ett väckelsemöte... Minsta gemensamma nämnare bland svensklärare - nåt slags lajtpervers laddning kring aulaskrivningar, grundlagd i gymnasieåren? Man söker sig tillbaka. Har ständigt kladdpapper i handen, nyvässade pennor, lilla maskoten beredd. Drömmer sig tillbaka till några av livets finaste stunder. :-)Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-7940560639357279632008-04-23T08:57:00.000-07:002008-04-23T08:57:00.000-07:00Jag ÄLSKAR salsskrivningar. Det är lite speciellt ...Jag ÄLSKAR salsskrivningar. Det är lite speciellt att sitta i ett stort rum med en massa människor och vara tvungen att prestera på tid. Kniv mot strupen och skrivkramp som måste övervinnas. Märkliga uppsatsämnen. Man trycker för hårt så att udden på pennan går av. Härligt!Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-21341913356454962282008-04-23T00:40:00.000-07:002008-04-23T00:40:00.000-07:00Hur kommer man åt "det autentiska" i skolsituation...Hur kommer man åt "det autentiska" i skolsituationen? Hur får man in "verkligheten"? Hur ger man eleverna insikter om att de faktiskt har (slumrande) behov av att kunna formulera sig i skrift? Hur får man dem att se vitsen med det hela? Är vi svensklärare (som redan när vi själva blev utsatta för aulaskrivningarna var bra på och gillade att skriva) blinda för "det autentiska skrivandet"? Min man som är i en helt annan bransch klagar på hur slarvigt och oprecist människor formulerar sig i skrift via mail, diverse rapporter, instruktioner etc. Så hur gör man? <BR/><BR/>Ska man starta en klasstidning, låta eleverna tenta av moment i samhällskunskap genom att delta i en blogg-debatt (där svenskläraren går in och hjälper till språkligt med röda trådar, korrekta syftningar, vassare argumentation etc)? Ska man ge sig ut och leta autentiska skrivsituationer? Förskollärare skriver info-blad till föräldrar, föräldrar skriver protokoll på föräldramöten eller upprop till skolpolitikerna mot besparingar i skolan, egna företagare behöver kunna beskriva sina tjänster och göra reklam, föreningar har hemsidor och skriver medlemsvärvningsbrev ... Visst är det väl så att den nya tekniken innebär en renässans för skriften även bland unga människor; sms,chattar,bloggar etc?<BR/>Jag har inga svar, bara frågor. <BR/><BR/>Själv älskade jag aulaskrivningar eftersom det var det enda tillfället under gymnasietiden då jag fick skriva utredande, argumenterande texter. Någon hjälp med hur och varför fick jag aldrig av min lärare. Själva lusten för skrivandet tror jag kom via flitigt läsande.Duvanhttps://www.blogger.com/profile/10259145529282010707noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-47046499247723007802008-04-22T15:37:00.000-07:002008-04-22T15:37:00.000-07:00Så länge utbildningsväsendet samsas om inautentici...Så länge utbildningsväsendet samsas om inautenticiteten funkar det väl. Men priset är högt, tycker jag. En konstig inställning till skrivandet. Och vi vet ju hur väl poliser formulerar sig i skrift.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-47867465612646205042008-04-22T12:51:00.000-07:002008-04-22T12:51:00.000-07:00Haha, Tråkmagistern, den var grym den! Martin: Jag...Haha, Tråkmagistern, den var grym den! <BR/><BR/>Martin: Jag medger ingenting! Men vid nästa salskrivning ska jag känna efter!<BR/>/JanisAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-43526412429246450072008-04-22T04:48:00.000-07:002008-04-22T04:48:00.000-07:00Mitt minne från salskrivningarna var när jag skrev...Mitt minne från salskrivningarna var när jag skrev om min pappa som nyligen hade dött. Jag fick bra betyg på denna "känsliga" uppsats. <BR/><BR/>Fast inte var han död inte.babbelhttps://www.blogger.com/profile/10482960158604963729noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-42564756757570681012008-04-21T13:30:00.000-07:002008-04-21T13:30:00.000-07:00Ha ha, ErikErik (kaffenoir) - det är så skönt när ...Ha ha, Erik<A HREF="http://kaffenoir.wordpress.com" REL="nofollow">Erik (kaffenoir)</A> - det är så skönt när du rycker in till mitt försvar här. Mysigt är ett bra argument! <BR/><BR/>Lovecat: som sagt, att skriva för hand under kontrollerade former gynnar ofta svagare elever som annars inte får ihop text. Intressant upplägg på att få dem skriva utkast. Vad för typ av ämnen var det frågan om?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-11814390373292384772008-04-21T13:20:00.000-07:002008-04-21T13:20:00.000-07:00Svante: Observera att jag inte exemplifierade med ...Svante: Observera att jag inte exemplifierade med "det sköna raspandet från stålpennan", eller "gåspennans lätta kittling mot nästippen"! :^)<BR/><BR/>Jopp, du har rätt, för vissa elever är salsskrivning helt öken. För andra är det sibirisk tundra att sitta framför datorn. Här tror jag på variation. Det ena utesluter inte det andra. Skriva på olika sätt ger fler erfarenheter. Man bör kunna behärska båda - eftersom arbetssättet framför datorn och med penna och papper skiljer sig åt.<BR/><BR/>Jo, vi ska sträva efter autentiska skrivsituationer! Som t ex aulaskrivningar, som ju är minst sagt vanliga på en universitetsutbildning nära dig. För att inte tala om div nationella prov. Och inträdesprov på numer alltfler utbildningar. <BR/><BR/>En elev i musiktrean var så glad nu i tisdags för att hon kommit in på polishögskolan (hej S! Stort grattis igen), och menade att hon verkligen på svenska a och svenska b lärt sig hur hon skulle lägga upp texten (hålla tråden, problematisera inledningen, ha lagom käck avslutning etc etc). För hand, på papper, på begränsad tid. Tja, som sagt, vem kom in på sin drömutbildning? Obs, detta låter påhittat, men var faktist förra veckan. S, läser du detta kan du väl intyga att det är sant, ok?<BR/><BR/>Och visst är det en mer autentisk situation att argumentera för något som faktiskt angår en (de ämnen eleverna nappar mest på är oftast programanknutna; i år i bildettan "Inför praktik på estetprogrammet" och "Låt Serieteckning A vara nytt karaktärsämne på estet-bild"; eller media, i år "Avskaffa melodifestivalen" och framförallt "Bort med reklampauserna från teve"), än att t ex få skriva ett litet arbete (var återfinns denna texttyp? När ska man annars sammanställa "bra fakta" och presentera som ett litet häfte med "snygg framsida") eller min favorit: "skriv ett litet brev till huvudpersonen i boken".Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-32227187622774086112008-04-21T13:10:00.000-07:002008-04-21T13:10:00.000-07:00Salskrivning är ganska trevligt, att sitta där hop...Salskrivning är ganska trevligt, att sitta där hopsjunken med en kaffe termos och en massa papper. Jag såg aldrig fram emot det, men när jag väl satt där var det nästan lite mysigt.<BR/><BR/>På tal om blyertssvarta handlovar så måste jag säga att ni högerhänta har det väldigt bra, vi som skriver med vänster kan inte undgå att kontinuerligt dra handen igenom all text med resultatet att handen blir så svart att det tar nästan ett dygn med tvättande för att få bort det.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-56147489108729417092008-04-21T13:01:00.000-07:002008-04-21T13:01:00.000-07:00En av mina elever berättade härom dagen att hon fö...En av mina elever berättade härom dagen att hon föredrog att skriva för hand för det blir så mycket bättre då. <BR/>-Jaha, sa jag, hur kommer det sig tror du?<BR/>-Jo, för sedan skriver jag ju in det på datorn för att skicka det till läraren, och då blir det ju att man ändrar en del.<BR/>-Jaha! Så du menar egentligen att det är för att du arbetar om texten en extra gång då?<BR/>Hon var tyst en stund.<BR/>-Det har jag aldrig tänkt på!<BR/><BR/>F.ö. så gjorde jag ett intressant experiment i min skrivsvaga Barn och fritidsklass, där de flesta ser att behöva skriva som ett guds straff i förskott för alla dödssynder som de kan tänkas att begå under sitt liv: Jag har en 90 minuters lektion och delade snabbt upp den i tre delar. Först gav jag ett ämne och sedan förklarade jag vad jag menade med en medveten och lockande inledning. Sedan fick de 10 minuter på sig att skriva en sådan. Så gav jag dem instruktioner i hur man kunde lägga upp en triad om ämnet, och så fick de tio minuter på sig att skriva en avhandling. Efter tio minuter fröklarade jag vad en medveten avslutning var och så fick de 10 minuter att skriva en sådan. Sedan fick de 20 minuter på sig att titta igenom, komplettera och rätta till medan jag gick runt och läste över axlar och besvarade frågor. Så fick de till nästa lektion på sig att renskriva på datorn. Jädrar, vilka välstrukturerade och välformulerade uppsatser jag fick in! Och inte alls så likriktade som man skulle kunna tänka sig. Flera av eleverna sa efteråt att så mycket hade de ALDRIG skrivit på så kort tid förut.LottaNhttps://www.blogger.com/profile/11385339951598884497noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-23770040850255435822008-04-21T12:37:00.000-07:002008-04-21T12:37:00.000-07:00Du är så skönt retro, Martin. Blyertssvarta handlo...Du är så skönt retro, Martin. Blyertssvarta handlovar. Hahaha! Som skrivdidaktiskt argument är det nog det bästa vi hört på länge. Får mig att tänka på min 86-årige pappa som ännu med välbehag minns hur han la fällben för klassens skötsammaste flicka när hon kom bärande på en bricka med bläckhorn. Allvarligare talat kan nog aulaskrivning ha sina poänger - men, men, men. Det är något vådligt onaturligt över detta arbetssätt. Fast du argumenterar med sådan fermitet att jag är beredd att mjukna lite i min övertygelse att skolan ska sträva efter så autentiska skrivsituationer som möjligt. För en del elever är aulaskrivningar rena öknen.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-30100648829100059332008-04-21T11:53:00.000-07:002008-04-21T11:53:00.000-07:00Jacob: det blir progression - och metoden skrivpro...Jacob: det blir progression - och metoden skrivprocess i sig gör att eleverna mycket snabbt lär sig koderna för ett utredande skrivande. Halva min bildetta skulle utan vidare skriva VG på treornas NP i svenska nu på onsdag. Egentligen vore det nästan lite roligt att testa det på dem direkt när B-kursen börjar på hösten (nej, det blir för mycket, jag ångrar mig). <BR/><BR/>Det gör att man på B-kursen kan inrikta deras skrivande på analys, på att fördjupa den självständiga tanken ang litteraturen.<BR/><BR/>Janis: Ha ha, ja det är för vissa (som är vana att förhålla sig kreativ till texten som växer fram kors och tvärs på skärmen) enormt svårt att återgå till penna, papper, strykningar, stjärnor, inringade flyttade stycken, i vredesmod ihopskrynklade utkast etc! Det är ju därför inte minst som det är viktigt att träna på det! <BR/><BR/>För andra som inte är så att säga inkörda på ordbehandlarens logik blir det mycket mer konkret att få skriva till i marginalen och hårdhänt utplåna stycken de inte är nöjda med. Dessa gynnas oerhört av att inte allt skrivs på dator!<BR/><BR/>Medge nu Janis, visst finns det något tilltalande i den fysiska akten att skriva, få blyertssvarta handlovar, kramp i fingrarna? Men också den där känslan av att nu får det f*n i mig vara färdigt - nu börjar jag renskriva.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-30428062802927024762008-04-21T04:14:00.000-07:002008-04-21T04:14:00.000-07:00Lite provocerad blir jag nog av "salsskrivning"......Lite provocerad blir jag nog av "salsskrivning"... men du har en god poäng i koncentrationen den ger, och "upp-till-bevis" (hittar inget bättre ord, men i det lägger jag både elevens egen kontroll av sin hittills uppnådda förmåga såväl som lärarens kontrollfunktion).<BR/>Men, som en som skriver salstenta-uppsatser/essäer emellanåt, vet jag hur frustrerande det är att sitta och skriva x antal timmar, oavsett dagsform och, först och främst, FÖR HAND.Ingen större möjlighet att omformulera sig, omdisponera eller stryka, usch! Salstentor med laptop, alltså! <BR/>/JanisUnknownhttps://www.blogger.com/profile/09748302329550894838noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-30497587188465267852008-04-21T03:02:00.000-07:002008-04-21T03:02:00.000-07:00Exakt som Martin tycker också jag i denna fråga. M...Exakt som Martin tycker också jag i denna fråga. Mycket gärna salsskrivning men f ö r s t rejäl undervisning och träning i att skriva. Kanske måste inte alla texter som ligger till grund för betyget produceras på detta sätt, men åtminstone några. <BR/><BR/>När jag gjorde slutpraktik på Hvitfeldtska år 2000 skrev eleverna i ettan salsskrivning med några utredande ämnen att välja på efter att ha fått undervisning. <BR/><BR/>Om man sedan upprepar detta några gånger under gymnasieåren med nya träningsuppgifter emellan borde en progression kunna erhållas under de tre år eleverna går i gymnasiet.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-71657869512169104102008-04-21T02:59:00.000-07:002008-04-21T02:59:00.000-07:00... att jag alltså pga av lärarnas ålder befinner ...... att jag alltså pga av lärarnas ålder befinner mig i en mellangeneration. Den typ av "flum" alla pratar om ang 70 och 80-talet såg aldrig jag röken av.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-22442019005291536012008-04-21T01:33:00.000-07:002008-04-21T01:33:00.000-07:00Karin: som du säger - jag tror också att jag pga m...Karin: som du säger - jag tror också att jag pga mina lärares ålder (Astrid och Bengt som jag haft gick i pension strax efter jag slutade. Båda tog själva studenten mellan 45 och 50). <BR/><BR/>Min tanke är att båda sätten att skriva är mycket bra - om de kombineras! Men måste vi bara välja processkrivning som dina barn jobbar efter eller bara salsskrivningarna du, jag och Anne-Marie var med om är processkrivningen alla gånger att föredra.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-72761921239988249852008-04-21T00:59:00.000-07:002008-04-21T00:59:00.000-07:00Martin,Som jag minns det hade jag de flesta skrivn...Martin,<BR/>Som jag minns det hade jag de flesta skrivningarna i aulan. Uppsatser fyra gånger om året, skulle jag tro.<BR/>Har också ett minne av att man kunde skriva om litteraturhistoriska ämnen.<BR/>Mina föräldrar däremot kunde skriva även om andra ämnen (som de ville få ett bra betyg i) som kemi, fysik eller historia.<BR/>Möjligen låg min egen generation i ett mellanläge där, de andra ämnena var borttagna, men det hela sågs nog inte heller som ren skrivövning eller snarare kontroll då utan--- ja, vadå?<BR/><BR/>Själv skrev jag en väldig massa referat med bestämt antal ord. Det var förmodligen en ganska nyttig övning i att sammanfatta det väsentliga i texter på ett begränsat utrymme. <BR/>Det gjordes hemma.<BR/><BR/>I övrigt minns jag inte heller vad jag skrev. Inte mycket tror jag. <BR/><BR/>Skulle vilja påstå att genom hela min skoltid var skrivandet något väldigt fritt. Inte många förhållningsregler gavs och aldrig att jag gjorde det mina barn gör, skriver en skiss, får den kollad och skriver om.<BR/>Det kan jag se en pedagogisk poäng i.<BR/><BR/>I och för sig, det var bra att skriva uppsats i aulan, det var mycket koncentrerat.Karin Shttps://www.blogger.com/profile/08238345634670931100noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-13788191446924482862008-04-20T23:15:00.000-07:002008-04-20T23:15:00.000-07:00Instämmer i att det gamla sättet med salsskrivning...Instämmer i att det gamla sättet med salsskrivningar var helt avkontextualiserat. Ingenting anknöt på minsta sätt till den "litteraturundervisning" som svenskan i huvudsak bestod av (inom parentes eftersom den huvudsakliga kosten i tvåan och trean var de orangea Dit och tankeantologierna från pärm till pärm. Med betoning på <A HREF="http://svensklararen.blogspot.com/2008/04/gstinlgget-hitta-textens-budskap.html" REL="nofollow">de enkla budskap Janis ondgjorde sig över häromdagen.</A><BR/><BR/>Ämnena verkade snarare vara sådant som våra då uråldriga lärare hämtade ur sina gamla pärmar där de samlat uppsatsämnen som de säkerligen bytt till sig av den äldre lärargenerationen när de själva var färskingar i kritdammet. Med den gemensamma nämnaren att de ine alls anknöt till existerande texttyper - möjligtvis med undantag av kåseriet i Stefan Andhés bemärkelse. Och det var kanske inte det vi sulle behövt använda dessa dyrbara timnmar till.<BR/><BR/>Stundens allvar handlar det om absolut, och man får alltid påpeka för ettorna att uppgiften inte är ett nationellt prov. Men för dem har dessa terminsvis återkommande skrivningar (precis som för oss vill jag minnas) lite av samma status (med det lilla undantaget att det var det enda vi skrev under en hel termin. Jösses).Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3277165329907363371.post-13015257510602566002008-04-20T21:39:00.000-07:002008-04-20T21:39:00.000-07:00Oj - ja! Salskrivningen som något nytt - inte som ...Oj - ja! Salskrivningen som något nytt - inte som gammal pedagogik i gammal form. Jag minns mina salskrivningar med - ja faktiskt - fokusering. Kanske är det just detta vi vill ha - möjligheten till långsam fokusering på undervisningens kärna. Man skulle kunna tänka sig en föruppgift - därhemma - och en genomförandeplats i skolan. Hur som helst - för eleverna är detta nytt igen, för mig personligen är det min erfarenhet av uppsatser - de skrevs i sal - och skrivämnet gavs utan någon som helst anknytning till det vi samtalat om. Uppsatsämnen var fullkomligt taget ur luften, inte ur de sammanhang jag deltagit i. Men om vi ger nytt och skapar nya förutsättningar är det kanske en spännande tanke att återigen skriva uppsatser under en väl avsatt tid på en utmärkt plats. Stundens allvar. Anne-Marie KörlingAnonymousnoreply@blogger.com